bokuppgift

Det sitter en gud i det blåaste höga
och blickar neråt jorden på djurens besvär:
'Nej titta, mina maskar, de krälande tröga,
de har skaffat sig kanoner, de döda med gevär.
De ha ändrats mycket redan,
de ha titlar och namn -
det är tider sen de avlades i ursprungets famn.

Det är tider sen jag skapte dem att älska och äta,
sen jag gjorde dem av stoft efter belätet mitt -
Nu tävla de med djävlarna i konsten att träta,
nu bråka de om honorna, om mitt och om ditt.
Det bullrar, det flammar,
det är byar i brand,
det luktar blod, det jämrar sig från svartbrända land

Det är tid att bli kräldjur igen och börja krypa -
det var underligt att ont skulle komma av gott.
Deras lek är att bränna, deras lust är att strypa -
det är bättre, att jag dödar dem och skapar något smått.
Det klotet må jag slunga
in i solarnas glöd,
här blir aldrig någon trevnad, förrän jorden är död'

jag tycket att det passar ihop för att dikten handlar om krig, och att världen var på väg till en undergång med allt krig. Jag tror att dom lidande i kriget såg upp mot sin gud och bad om hjälp. 

hela kriget gick till överdrift ett exempel är skyttegravskrig som orsakade stora massaker med miljontals soldater som stred för sitt land bara blev ner bombade av maskingevär. 

Reportage om Neil Armstrong

Jag har ofta tänkt på hur det är att åka ut i rymden och landa på månen, vilken känsla det är att sätta sin fot på månen och att vara först i världen med det. Idag har jag fått turen att får träffa honom i hans egen villa i Canada.

Det var en varm sommarkväll, vi sitter i hans uterum. väldigt stort och nytt hus, på väggen ser jag flera tavlor från hans olika rymdresor.

Jag börjar med att fråga -vem är du?
- Jag är Neil Armstrong, 75 år gammal.lever i Ottawa,Canada.det jag är känd för att att jag var första människan på månen som du kanske vet.

Hur kändes det?
- det går knappt att beskriva, först när vi startar från jorden så var man väldigt nervös för vad som skulle kunna hända. Men det släppte rätt snabbt när vi hade åkt en bit. När vi väl var framme och vi landade så var det en väldigt häftigt upplevelse som jag aldrig kommer till att glömma. Min första ord var  "That's one small step for a man, one giant leap for mankind".